It´s so fast I´m gonna die!
Det går bara så galet fort ibland att man blir helt mållös. Här har Sverige en del att lära, så mycket ska vara sagt.
Satt på golvet och lyssnade på Lindsey Stirling medan jag höll på att mecka ihop kökspallen Bekväm när mobilen ringde och ett okänt nummer lös på displayen. Bara att svara alltså, utan att ha knuten i magen som kommer när ex-jobbet ringer. Sedan går det fort. En Linda på Dobbies ringde och ville ha in mig på intervju. Det bästämdes att i morgon klockan tio blev bra och så var det bestämt!
I Svealand får man ibland sitta i veckor och bara vänta, men här går sådant på en handvändning!
Så jag har ringt och skvallrat för min mor i drygt en timme. Som man ju måste göra. När jag sedan loggar in på mailen har har Eugen, som jag mötte på en plantskola igår där jag också lämnade in mitt CV, mailat och skickat med mig en hög med kontaktuppgifter till folk som kan tänkas anställa mig tillsammans med bra länkar på bra butiker för både möbler, datorer och kläder.
Så ja, mitt första jobb här borta var kanske ett rent misslyckande, men vet ni vad? Jag kan leva med det.
Nu hoppas jag bara att morgondagens intervju går bra och att anställningsformen verkar vettig, sedan kanske jag kan dissa det här med att vara hemmafru igen. :D
/VildKatt - i de snabba kontakternas land
Satt på golvet och lyssnade på Lindsey Stirling medan jag höll på att mecka ihop kökspallen Bekväm när mobilen ringde och ett okänt nummer lös på displayen. Bara att svara alltså, utan att ha knuten i magen som kommer när ex-jobbet ringer. Sedan går det fort. En Linda på Dobbies ringde och ville ha in mig på intervju. Det bästämdes att i morgon klockan tio blev bra och så var det bestämt!
I Svealand får man ibland sitta i veckor och bara vänta, men här går sådant på en handvändning!
Så jag har ringt och skvallrat för min mor i drygt en timme. Som man ju måste göra. När jag sedan loggar in på mailen har har Eugen, som jag mötte på en plantskola igår där jag också lämnade in mitt CV, mailat och skickat med mig en hög med kontaktuppgifter till folk som kan tänkas anställa mig tillsammans med bra länkar på bra butiker för både möbler, datorer och kläder.
Så ja, mitt första jobb här borta var kanske ett rent misslyckande, men vet ni vad? Jag kan leva med det.
Nu hoppas jag bara att morgondagens intervju går bra och att anställningsformen verkar vettig, sedan kanske jag kan dissa det här med att vara hemmafru igen. :D
/VildKatt - i de snabba kontakternas land
Hemmafru igen
Jag känner mig mer än lite misslyckad för att jag inte kunnat hålla mig kvar vid ett jobb i mer än två veckor, men jag är minst lika lättad. Hur svårt det faktiskt var att jobba som "pop-washer" hade jag inte ens kunnat föreställa mig, för hur svårt är det att diska? Nå, om det bara varit det man skulle göra?
Diska var en sak. Hämta disken uppe i restaurangen en annan. Putsa silvret, förbereda frukosten, sortera allt i köksregionerna, byta dukar på borden. Igår fick jag dessutom fläktfilter att tvätta av, vilket inte gjorts på minst två veckor (eftersom jag inte haft dem i disken innan) och det skulle ske Innan kockarna sätter igång med att jobba igen. Så med andra ord skulle det helst vara gjort dagen innan.
Problemet var väl egentligen inte att hålla rätt på allt, men problemet var att jag på detta får tre olika direktiv för varje sak - samt klagomål för att jag borde veta vad jag ska göra vid det här laget, när jag nästintill dagligen fått nya uppgifter. Faktum är att jag inte EN ENDA GÅNG faktiskt fått klargjort just vad jag Egentligen ska göra.
"Haha, pop-washer kallar vi folk som är kiktchen-portier. Vi har en mapp här där det står alla sysslor, vilket vi kockar egentligen ska gå igenom med dig, men det har vi inte gjort."
Just så sade den ena kocken i lördags, sedan stoppade han undan pärmen igen utan att jag fått en chans att se över den.
Och till råga på allt skar jag mig i fingret i samma andetag som min chef kom in (klockan 21) och frågade mig om jag dels kunde komma in klockan åtta dagen efter, sedan åka hem vid elva och komma tillbaka klockan fem igen. Allt för att han inte kan göra upp ett schema därför att de successivt ville knuffa ut tjejen som tidigare haft min plats, utan att säga till henne att de inte är nöjda med henne.
Så, jag ljög i lördags kväll och sa att jag fått ett nytt jobb och igår var min sista arbetsdag.
Åh UK, why you so crazy?
Diska var en sak. Hämta disken uppe i restaurangen en annan. Putsa silvret, förbereda frukosten, sortera allt i köksregionerna, byta dukar på borden. Igår fick jag dessutom fläktfilter att tvätta av, vilket inte gjorts på minst två veckor (eftersom jag inte haft dem i disken innan) och det skulle ske Innan kockarna sätter igång med att jobba igen. Så med andra ord skulle det helst vara gjort dagen innan.
Problemet var väl egentligen inte att hålla rätt på allt, men problemet var att jag på detta får tre olika direktiv för varje sak - samt klagomål för att jag borde veta vad jag ska göra vid det här laget, när jag nästintill dagligen fått nya uppgifter. Faktum är att jag inte EN ENDA GÅNG faktiskt fått klargjort just vad jag Egentligen ska göra.
"Haha, pop-washer kallar vi folk som är kiktchen-portier. Vi har en mapp här där det står alla sysslor, vilket vi kockar egentligen ska gå igenom med dig, men det har vi inte gjort."
Just så sade den ena kocken i lördags, sedan stoppade han undan pärmen igen utan att jag fått en chans att se över den.
Och till råga på allt skar jag mig i fingret i samma andetag som min chef kom in (klockan 21) och frågade mig om jag dels kunde komma in klockan åtta dagen efter, sedan åka hem vid elva och komma tillbaka klockan fem igen. Allt för att han inte kan göra upp ett schema därför att de successivt ville knuffa ut tjejen som tidigare haft min plats, utan att säga till henne att de inte är nöjda med henne.
Så, jag ljög i lördags kväll och sa att jag fått ett nytt jobb och igår var min sista arbetsdag.
Åh UK, why you so crazy?
