Kvinnor är ett mysterium
Igår var allt nattsvart och jag var bitter och arg på världen i allmänhet och mig själv i synnerhet. Det har skett en del förändringar här under två, snart gågna, veckor som har gjort mig rätt instabil och gjort att jag sovit rätt dåligt. Något som är helt okej, för ingenting är bra alltid så jag får också lov att säcka ihop helt mentalt och gå och avsky världen ett tag.
Men idag skiftade det över med ens. Vet inte ens varför, för morgonen kändes inte särskilt lovande den heller.
Kanske för att de snackade om "kyssen du aldrig glömmer" på P3, vilket inte bara fick mig att tänka på den bästa kyss jag fått, utan faktiskt mest på den sämsta - vilket fick mig att skratta högt. Eller så var det så enkelt att solens uppdykande gjorde sitt. Eller det faktum att jag börjar få lite planer inför jobbets "kickoff"? Hur som helst kände jag mig istället väldigt uppspelt idag, nästan kär på sätt och vis, och jag står handfallen över detta ahstiga skifte.
Kvinnor är så underliga att jag inte själv förstår dem. Inte ens mig själv!
Nu hoppas jag på att det var vändningen, så jag slipper vara så jävla bitter. Jag klär inte i det helt enkelt. ;)
Men idag skiftade det över med ens. Vet inte ens varför, för morgonen kändes inte särskilt lovande den heller.
Kanske för att de snackade om "kyssen du aldrig glömmer" på P3, vilket inte bara fick mig att tänka på den bästa kyss jag fått, utan faktiskt mest på den sämsta - vilket fick mig att skratta högt. Eller så var det så enkelt att solens uppdykande gjorde sitt. Eller det faktum att jag börjar få lite planer inför jobbets "kickoff"? Hur som helst kände jag mig istället väldigt uppspelt idag, nästan kär på sätt och vis, och jag står handfallen över detta ahstiga skifte.
Kvinnor är så underliga att jag inte själv förstår dem. Inte ens mig själv!
Nu hoppas jag på att det var vändningen, så jag slipper vara så jävla bitter. Jag klär inte i det helt enkelt. ;)
Kommentarer
Trackback
