Travkursslut
Slutprovet gjort och därmed är jag fri från åtminstone den biten.
Corall visade sig dock vara en riktigt envis märr när det kom till att lasta så det var först när vi drog en jacka över huvudet på henne som hon nedlät sig till att kliva ombord transporten. Blir till att träna på detta med andra ord. Däremot uppförde hon sig oklanderligt på själva Bodentravet och vi fick låna sulky av Jesper Nilsson så just det var inga problem. Dessutom kom jag ihåg hur man skulle göra. Ett varv i motvarv sedan två i rätvarv och kossan gick som en klocka. Nästan lite seg till och med, men hellre det än tvärtom. Fin att köra dock, lyhörd och framåt och inte hade vi problem med volten heller. Sådant som gör en så himla glad! <3
Fint steg hade hon också, tanten, så folk verkade vara imponerade. Blev snack om att folk tyckte att vi borde ta föl på henne, något jag inte är så pigg på däremot. Föl är jobbiga. Jag har alltid gillat att ha färdiga djur, inte ungar, och det verkar inte ha ändrats. Absolut inte sedan "Snärtan" kom till gården. En treåring som förvisso är söt som socker, men det märks att hon är ung. Bufflig, oborstad och våt bakom öronen. Där håller jag med Corallen - bort från oss! Vi gamlingar har annat att göra än att uppfostra snorvalpar. *flin*
Vi får väl se hur det går helt enkelt. Inte min häst, så vill ägarna ha föl på henne, så fungerar det för mig, men intyresserad av att ta hand om den sedan är jag däremot inte. Nej, för farao, jag har nog att göra ändå. Däremot är det, som sagt, skönt att ha proven gjorda. Nu är det bara att se om man blir godkänd. Dock får licensen ligga och vila sedan eftersom jag inte äger en häst, men vem vet hur det ser ut om tre år? Så länge kan den nämligen ligga vilande, och kul att köra är det minsann, så nog har tanken på att bli travintresserad på riktigt lagt sig.
Den som lever får se!
Igår var jag också ute, däremot, istället för att plugga som det var tänkt. Först en tur på den lilla klumpen Polly, som faktiskt blev riktigt mjuk i slutet av turen, där vi faktiskt var fem ryttare på vars en häst och njöt av vårvärmen. Väl mjuk, däremot, så spoilerades mina planer på att visa upp oss på ridplan och jag fick kliva upp på Tekno istället för att släppa honom utmed en grusväg. Hej vad det gick! Travartrav och galopp i full strålande karriär, med en häst som har viss tendens att hänga i bettet för stöd. Jävlar vad det knep om mina vader i Evas korta stigläder! Och mjölksyra i kroppen var bara fönamnet! Men han varken bockar eller snubblar, så mest känns det bara bra även om jag var mer andfådd än hästen därefter. *garv* Motion för hela slanten! Inte undra på att mina gamla byxor börjar bli för stora allihopa!
Corall visade sig dock vara en riktigt envis märr när det kom till att lasta så det var först när vi drog en jacka över huvudet på henne som hon nedlät sig till att kliva ombord transporten. Blir till att träna på detta med andra ord. Däremot uppförde hon sig oklanderligt på själva Bodentravet och vi fick låna sulky av Jesper Nilsson så just det var inga problem. Dessutom kom jag ihåg hur man skulle göra. Ett varv i motvarv sedan två i rätvarv och kossan gick som en klocka. Nästan lite seg till och med, men hellre det än tvärtom. Fin att köra dock, lyhörd och framåt och inte hade vi problem med volten heller. Sådant som gör en så himla glad! <3
Fint steg hade hon också, tanten, så folk verkade vara imponerade. Blev snack om att folk tyckte att vi borde ta föl på henne, något jag inte är så pigg på däremot. Föl är jobbiga. Jag har alltid gillat att ha färdiga djur, inte ungar, och det verkar inte ha ändrats. Absolut inte sedan "Snärtan" kom till gården. En treåring som förvisso är söt som socker, men det märks att hon är ung. Bufflig, oborstad och våt bakom öronen. Där håller jag med Corallen - bort från oss! Vi gamlingar har annat att göra än att uppfostra snorvalpar. *flin*
Vi får väl se hur det går helt enkelt. Inte min häst, så vill ägarna ha föl på henne, så fungerar det för mig, men intyresserad av att ta hand om den sedan är jag däremot inte. Nej, för farao, jag har nog att göra ändå. Däremot är det, som sagt, skönt att ha proven gjorda. Nu är det bara att se om man blir godkänd. Dock får licensen ligga och vila sedan eftersom jag inte äger en häst, men vem vet hur det ser ut om tre år? Så länge kan den nämligen ligga vilande, och kul att köra är det minsann, så nog har tanken på att bli travintresserad på riktigt lagt sig.
Den som lever får se!
Igår var jag också ute, däremot, istället för att plugga som det var tänkt. Först en tur på den lilla klumpen Polly, som faktiskt blev riktigt mjuk i slutet av turen, där vi faktiskt var fem ryttare på vars en häst och njöt av vårvärmen. Väl mjuk, däremot, så spoilerades mina planer på att visa upp oss på ridplan och jag fick kliva upp på Tekno istället för att släppa honom utmed en grusväg. Hej vad det gick! Travartrav och galopp i full strålande karriär, med en häst som har viss tendens att hänga i bettet för stöd. Jävlar vad det knep om mina vader i Evas korta stigläder! Och mjölksyra i kroppen var bara fönamnet! Men han varken bockar eller snubblar, så mest känns det bara bra även om jag var mer andfådd än hästen därefter. *garv* Motion för hela slanten! Inte undra på att mina gamla byxor börjar bli för stora allihopa!
Kommentarer
Trackback
