En alfahonas memorarer

Blev avbruten i mitt tidigare skrivande och hittar inte filjäveln så jag får väl börja om på en ny.

Avbruten ja, det är just vad jag blev. Trigger kom och hälsade på just som jag låg och skulle avsluta mitt vakna dygn med att skriva ett inlägg gällande Saws våldsamma beteende, vilket han inte har full kontroll över. Det skulle visa sig att Trigger haft liknande problem som jag haft med kirurgen och vi kom fram till att det har med Stifle att göra. Säkert Verdandi också, det är jag nog säker på, men det verkar som om Stifles nystartade doseringar med Zoloft är en stor pusselbit. Jag är fortfarande en smula yrvaken ska erkännas. Trigger gick nyligen och jag borde kanske ha somnat om en stund, men jag kunde inte.

Vad ska vi göra nu? Är han nöjd med vad han fick? Jag känner mig.. stel. Ovan. Gud. Det var så..otroligt! Jag glömde till och med bort att vara nervös och det känns.. bra. Ja, faktiskt bra. Men spänt. Hur allvarlig är han och hur allvarlig är jag? Han hade en smula bråttom när han stack och jag förstår ju att det beror på hans ungar, men det känns ändå som att det kanske är en anledning till att slippa vara kvar. Eller så är det bara jag som läser in saker som inte finns. Skulle ju inte vara första gången och säkert inte sista heller. Jag hoppas det blir mer, det gör jag faktiskt, även om det var intensivt och energifyllt på sådan nivå att det måste vara syndigt. Är det på gränsen till att dra på sig två dödliga synder? Girighet och lust?

Det känns som om jag kan grubbla mig fördärvad på detta så jag gör väl bäst i att gå uppp och jobba, efter att jag duschat av mig ordentligt. Får nog ta och tvätta mina sängkläder också.

/ Beam12008-05-31

En mycket varierande tid har nyligen passerat. Ett dygn som främst bestått av arbete med porten men som också lät mig komma på Fray och Stifle med att tala. Krävde en muntlig redovisning av Stifle gällande det förödande hopp som slet sönder honom och förolyckade Magnet. En rätt meningslös sak att göra, jag kan svära på att jag inte skulle förstått ett ord om jag inte redan fått Eclipses rapport. Inte nog med det, i slutet när han så gott som galopperade iväg med orden så tuppade han av. Inget annat att göra än att tacka och ta emot! Tydligen har Stifle börjat gå på Zoloft, vilket verkade vara anledningen till att han föll ihop. Borde söka upp lite information kring det där.

Så skulle jag till gymmet och träna upp mig lite. Arbetet gör förvisso sitt, men inte på samma vis som genomtänkt träning. Saw fanns dock på plats och gissa om han hade energi. Så, förbanna min nyfikenhet, man jag helt enkelt tvungen att se över just vad han kunde. En hel del visade det sig. Boxning och rena rama gatuteknikerna. Inte nog med det, uppenbarligen kan han inte hålla rätt på sitt förbannade humör heller. Blev allt mer vålds

Gud! Jag kysste Trigger! Det gjorde jag verkligen! Visst, han började, mitt på dygnet, vilket var första gången, men jag tog chansen i akt och skapade ett andra tillfälle. Ändå kostade det en hel del, inte minst min vänsterhand. Inte hans fel, inte mer än delvis i alla fall. Jag kom på honom och Red i korridoren och fick veta att Eclipse skickat de båda karlarna en rapport om det hopp som avslutade Magnets liv och nästa sprängde bort Stifles också, medan han glömt att skicka till mig.

Visst kan sådant hända, men det var jag som först och främst bett om rapporter. Något Fray och Stifle förvisso ignorerat till fullo, men att Eclipse skulle komma ihåg Trigger och Red men inte mig är faktiskt värre. Jag är alltså inte värd mer än så? Inet värd att läggas på minnet. Ändå fick jag raporten, men inte förrän efter att jag redan talat med Trigger och bekänt att det störde mig. Mycket riktigt, Trigger hade hälsat på och Eclipse hade kommit ihåg just vem som önskat dokumentet först.

Så ja, jag kanske överdrev när jag smällde till Trigger och började gräla på honom, men han är ju så förbannat trög! Speciellt när jag ändå sa åt honom att inte röra i saken. I vilket fall så höll jag verkligen på att förstöra det för oss igen, nu när jag fått känslan av att något bra kanske var på gång. Svalde därmed min stolthet genom att drämma handen i väggen. Smärta och endorfin gör underverk ibland, men det kostar också en hand. Men jag är rätt nöjd med vad jag fick som sagt. Nu måste vi ha kommit fram till att det är fred.

Och nästa gång, nästa gång ska jag våga vara först! Jag kan för fan inte hoppas på att den trögtänkta sentielen ska kunna tänk ut saker och ting. Det är han ju, bevisligen, fullkomligt okapabel till att göra.

/Beam 12008-05-26

Skönt att vara i arbete igen, saker och ting börjar bli som vanligt även om Magnets död nämns då och då. Inte minst därför att Bengal hittats livlös nu också. Våp.

Det är rätt tungt, arbetet, men skönt att få lov att använda musklerna igen trots att de inte är vana. Några veckor i vila och genast så börjar kroppen förtvina. Måste passa på att öka träningen lite också för att matcha läget, men det ska inte vara några problem.

Fray och Stifle verkar ha givit sig tusan på att ignorera mig. Kan inte säga att jag klagar alltför mycket även om jag hela tiden får för mig att det inte är allt. Säkert bara jag som är lite paranoid. man blir visst gärna det på det här stället. Samtidigt så verkar båda ha att göra ändå. Jag har hört viskas om att Stifle ska börja gå på tabletter. Tror det var Unicorn som sa något om saken till Saw när jag passerade sjukhytten. Vi får väl se vad det leder till. Kan ju vara ett tecken på att fler än jag kommit fram till att det är något skumt med honom. Dessutom tycker jag att Fray börjar bete sig underligt.

Trigger är upptagen han med. Är det inte ungarna så är det Virtue eller porten. Men i alla fall den senare kan jag väl börja ta över allt mer kring. Dessutom verkar han nästan tänka på något varje gång han ser mig. Jag undrar vad jag egentligen gjorde på fyllan. Borde kanske ta det lugnare med spriten...
Min far skulle storknat om han sett det där.

/Beam 12008-05-24

Sun och Magnet döda. Helios har redan återvänt och hela Elysium vekar omskakat. Inte minst jag själv kanske. Porten är dock inte bortglömd, inte ännu, men ska det fortsätta så här så lär den väl bli det. Det är inte lätt att få någon reda på saker och ting när folk löper omkring som nackade höns!

Saw försökte rädda livet på Sun till ingen nytta. Gamlingen tålde väl, helt enkelt, inte att få vinsch och sten över sig. Gud vet vad som egentligen hände. Enligt Hound var det en pur olycka och Iago har jag inte ens försökt mig på. Det får bli en senare fråga.

Magnet dog i ett hopp och med det kommer väl både Sparrow och Bengal vara omdömeslösa för en tid, vilket kommer oroa halva basen eftersom de flesta, om inte annat, knyter sig an till Sparrow. Som om hon eller Bengal gjort någon egentlig nytta häromkring. Verdandi verkar ha haft ett samtal med Fray enligt vad jag uppfattade, och skulle tydligen plugga in Stifle nu enligt vad jag förstod. Varför vete fan, men det är säkert jätteviktigt.

Fick talat med Red i alla fall, vilket givit mig svar på en del och han har fått information om vad som hänt här. Dubbelbegravning. Det känns verkligen inte lovande för den här basen. Vi var få från början, men nu känns det verkligen som att folk dör som flugor. Och inte en själ försöker längre se till att det blir annat utav det. Jag får snart lägga fram förslaget om att vi ska försöka koppla ur folk igen, för att inte riskera att vi självdör här.

Huvudet värker i alla fall på mig, och jag vet förvisso varför. För mycket motion och kaos, på tok för lite vätska. Här som nästan var lugnt och skönt. Det var en kort jävla semester helt enkelt.

/Beam 2008-05-20

Mitt huvud värker och magen roterar. Inte så illa just nu, men så har också halva mitt dygn gått. Jag bör sluta dricka sprit om det ska bli så här varje gång. Vad tänkte jag egentligen med när jag nappade på erbjudandet?
Trigger verkade dock nöjd när han gick för att äta frukost med sina små. Han har alltså spenderat natten här och jag hittar varken tröja eller linne. Vill jag ens veta? Troligtvis inte. Suck.

Samtidigt så verkar ju något ha återställts så helt illa är det kanske inte? Undrar var Blitz tycker och anser om det hela. Antar att Trigger berättar saker för henne. Åh, denna bakfylla med dess ånger! Jag tror att jag, helt enkelt, tar och somnar om igen. Mat får bli en senare fråga, just nu får jag ändå inte ner en bit.

/Beam 12008-05-20

Tillbaka där man hör hemma igen. Det är ingen större skillnad på våra hytter, men alla känns olika. Utan tvekan. På sätt och vis är det väl skönt, men samtidigt vänjer man sig rätt fort med att ha både vuxen och barn omkring sig. Om nu vuxen är rätt benämning för det hela. Samtidigt så är det så här jag fungerar bäst, utan tvekan. Det här med samlevnad är, helt enkelt, inte min sak här i livet. Men det värsta är att jag fortfarande känner mig upprörd. Mäkta irriterande!

Får väl vara glad för att här annars ändå är så lugnt och fridfullt som här är. Detta hade onekligen blåst upp till stora proportioner annars. Nu får det helt enkelt flyta på även om jag låter gissa att Triggers nya frisyr kommer väcka en hel del frågor. Men det gör detsamma, det behövdes göras och det gjordes. Rätt snyggt därtill, om jag får säga min åsikt. Fan, är man så dum som han är får man ju fan skylla sig själv för att man tappar alltför många kilo hår!

Känner mig så frustrerad att jag helt enkelt inte får någon ro att slappna av. Lika bra att använda mig av energin jag lyckats väcka till liv. Aset borde inte vara kvar i gymmet längre, så jag tänker passa på att träna lite hårdare. Om inte annat borde det göra mig lagom trött för att jag ska kunna somna sedan. Det här med blodförlust är fan tråkiga saker, allting går så jävla sakta trots mina järntabletter.

/Beam 12008-05-17

Ovant att vakna upp på någon plats som egentligen inte är min. Jag vet att Trigger menade att hans hytt var mitt hem också, men det känns fortfarade undeligt trots att flera nätter passerat sedan jag kom fri från sjukhytten. Ändå kan jag inte säga att jag inte trivs. Sällskapet är kanske inte den intelligentaste av individer, men han är i alla fall positiv nog till en hel legion. Gav mig dessutom chansen att hjälpa till med ett program som Aztec önskat. Ett aztekiskt samhälle. Varför är jag inte förvånad. Men det var onekligen skönt att vara till viss nytta igen, även om det mesta säger att Trigger kunnat sköta hela saken själv.

Vilket gör att man glider in på nästa ämne, bokstavligt talat, nämligen Aztec. Till och med Trigger verkar ha svårt för grabben, vilket säger en hel jävla massa. Vet inte riktigt hur jag ska hantera det faktiskt, eller om det kan hanteras. Egentligen gör han inget olagligt men hans närvaro kändes opassande för min del, och tydligen också för Triggers. Inte för att jag kan göra så mycket åt det nu. Jag är långt ifrån hel och frisk i nuläget, men det är bra att ha saker och ting klara till det tillfället då det ser annorlunda ut.

Och annorlunda ska det bli. Inte för att jag får och kan göra så mycket ännu, men det lilla av träning jag kan sköta och göra det gör jag också. Finns lite fler möjligheter att röra på sig nu när i alla fall Fray är borta och inte går och vakar på en. Inte för att jag vet om han vet vart jag tagit vägen, men jag kan ge mig fan på att han inte skulle nekat mig minsta möjlighet att få höra det om han vetat. Nu bör jag dock få lite lugn och ro för den saken, liksom för det faktum att också Stifle och Saw är iväg. Bara Iago och Aztec kunde fått åka också så skulle jag kanske till och med övervägt att se det här som en riktig semester. Om inte annat så för att utsikten då och då är riktigt snygg.

/Beam 12008-05-09

Ibland är livet bra underligt. Tidigare satt jag fastspänd och bara väntade på nästa olycka och nu sitter jag här. Jag vet inte om jag ska vara glad eller orolig för jag är ensam, i Triggers hytt. Det känns... jag vet inte ens vad det känns som. Igår... eller är det idag? Jag vet inte längre. Jag har sovit länge och jag hade inte en chans att läsa av klockan efter det att Iago spänt åt mig igen, men i vilket fall.. Det känns som om att vad som helst kunde ha hänt. Det är sällan jag är rädd, men nu har två olika individer skrämt mig på så kort tid att jag börjar undra om jag är som jag ska. Börjar jag kanske bli sjuk?

Stifle vet jag att jag gick för långt med, men jag var bara tvungen att testa honom. Fråga mig inte varför, men när någon ger mig sådana känslor som han gjorde, kort innan jag frågade om han tappat sina tänder, så måste jag bara undersöka saken. Se om folks försvar håller. Det gjorde dem, men samtidigt tycktes jag ha väckt något som borde fått vara ifred. Sedan kom Aztec. Jag skiter ärligt talat i att hans namn är fånigt, för det är det, men det är något med honom som får min hud att klia. Min mor, om hon någonsin var min mor i verkligheten, skulle behandlat honom som sänd från Gud om hon sett honom. Det var nära nog att jag också gjorde det, om det inte varit för hans uttryck när han spände åt mina remmar. Det är löjligt, han är svag och tunn. Säkert kan jag krossa honom om jag bara försökte, men han skrämmer mig, eller i alla fall skrämde. Här och nu är inte samma känsla närvarande och nu är jag fri igen.

Men en olycka drar onekligen fler på sig. Allt började med att jag, trots att jag bara ville be om ursäkt, gick för långt med Stifle, sedan gjorde Aztec entré. Därefter kom Sun. Inget ont om honom, men hans beröring var helt enkelt för mycket. Säkert berodde det bara på vad som hänt tidigare, eller det dumma, simpla faktum att jag satt fast. Har aldrig gillat det. Inte för att jag inte klarar av det, om inte annat har alla övningar härdat mig, men det är också skillnad. Även under träning för att bli polis så hade jag mycket svårare för att sitta fast i handklovar än att sitta fast i mänskliga grepp. Det har väl helt enkelt med den mänskliga faktorn att göra. Människor kan jag klara av, jag är tillräckligt stark för dem, men döda material sitter där dem sitter. De går inte att trigga eller övertyga om att det gör ont att bråka med mig.

Men som om Suns närvaro inte var nog så kom Iago också. Som en fet fluga till skit. Sun hade i alla fall släppt efter på mina remmar, men det såg Iago till att ändra på. Det var inte bara detta som retade mig utan också att handlingen skulle väcka upp Aztec igen. Gud förlåt mig, men just då skrämde det mig. Än värre var att Iago kanske uppfattade det.

Jag var säker på att sitta fast tills någon fått för sig att ge mig mat, men Trigger kom. Ärligt talat så var det längesedan jag varit så tacksam även om han först verkade vilja mig illa han med. Fattar inte var jag fick den tanken ifrån, antagligen var jag bara trött. Ja, naturligtvis, annars hade jag nog inte sovit så länge som jag gjort nu. Men han släppte mig lös i alla fall. Fick mig att gå mina första vacklande steg sedan innan operationen. Jag är löjligt svag efter att ha legat i sjuksäng i dagar, saknar fortfarande blod i kroppen, men det gick i alla fall. Fråga mig inte vad jag sedan tänkte på, men jag kände mig tvingad att få honom att fatta att jag tycker om honom.

Kanske hade jag gjort bäst i att hålla tyst om saken, kanske kunde jag skrivit det när vi skickade alla meddelanden till varandra, men så blev det inte. Gud, jag vill aldrig mer göra om det! Jag var så nervös att det kändes som om bröstkorgen tryckte ur luften ur lungorna. Är det så det känns när man har ångest? Ett tag var jag säker på att svimma och jag är ändå inte säker på att han fattat läget. Inte vet jag var han är nu heller. Kanske är han iväg och arbetar, eller så har han bara passat på att gå iväg innan jag vaknade.

Åh, jag känner mig så förvirrad och osäker när det gäller honom. Det är helt sjukt. Alltid samma sak, så har det alltid varit och jag vet inte vad jag ska göra nu heller. Hur fan kan man vara så dålig när det kommer till karlar som jag är? Är som Diamond sa en gång för en evighet sedan: " Hur kan någon som är runt män tjugofyra timmar om dygnet inte vara så osker på dem?" Ja, vem fan vet? Jag saknar henne verkligen.

Ska avsluta nu. Detta blev ganska långt och om tio år eller om tio timmar så kommer jag undra vad fan jag tänkte på när jag skrev det. Som sagt, det måste vara något fel på mig. Jag längtar tills jag är mitt vanliga starka och friska jag igen, även om jag säkert skulle göra precis samma val igen ifall jag fått gå tillbaka i tiden. Just som jag sa till Fray.

/Beam 12008-05-08

Det är knappt att jag kan skriva. missar tahenterna hela tiden kan inte få stöd mot något. jag är så trött nu. huvudet värkr och två änglar är två för mycket. kan de inte bara släppa mig fri snart. vad ont har jag egentligen gjort? handlederna värker så jag gisar att jag tog i för hårt igen. jag vill bara inte vara kvar här längre.

Inte mycket händer egentligen, utöver att de båda nya grabbarna verkar vara oense om en del saker. Tydligen har de blivit lurade hit, något den gyllende av de två visste om. Mycket man hör medan man låtsas som om man sover. Vet inte riktigt vad jag ska tycka om det hela faktiskt, men läget är ju knappast det bästa. Dessutom verkar det vara något skumt på gång för hur det än är så brukar inte folk slänga med dörrarna här. Uppfattade jag inte allt fel så var det dessutom Saw som slängde i dörren. Svårt att tänka sig att det var Stifle som gjorde det. Hade inte varit så svårt att veta om de inte dragit för skynket. Som om det skulle stänga ljuden ute ifall jag sov?

Stifle och Fray kom och hälsade på idag. Igen. Till ingen nytta egentigen. Jag lyckades bara väcka deras förbannade nyfikenhet genom att väggra stappla omkring som ett nyfött lamm. I alla fall Frays nyfikenhet, men också Stifle såg undrande ut när jag bad dem om att sätta fast mig igen. Kanske inte helt underligt med tanke på hur jävla trött jag är på den här britsen. Men jag fick lite att arbeta med i alla fall. Som jag redan anat verkar det vara något underligt med de nya. Tydligen är Aztec (kan man ens kalla sig det, frivilligt?) problemet. Det förvånar mig inte av det lilla jag sett. Fattar inte varför de är så snabba med att dölja mig bakom skynket. Eller om det beror någon annan anledning? I alla fall så köpslog jag med Stifle om saken och vann. Jag hade förstås gärna sett över dem båda ändå, men kan man göra det för ett pris så är jag inte dum nog att säga nej.

Frågan är förstås om jag egentligen tjänade något på det. Fick ett brev av Stifle genom handdatorn med hans historia på, eller i alla fall en del av den. Fan! Jag känner mig som en idiot! Visserligen var och är hans själ skadad, just som jag anade, men frågan är om det är så underligt när man blivit misshandlad i ett halvår. Och dessutom inte ens fått välja om man ville vara i denna världen eller inte. Inte för att mitt val var mycket mer givande, men det var i alla fall ett val som inte bara gällde liv eller död. Mitt gällde liv och förmodad död. Ingen stor skillnad, men det är en skillnad.

Som om att jag inte var förvirrad redan innan? Shit, ärligt talat. Ibland undrar jag vad jag försöker uppnå.

/Beam 12008-05-05

Uttråkad. Finns det ett sorligare ord?
Det finns det säkert, men just nu så känns det inte alls så. Verdandi har vaknat och givit sig av. Just vaknat. Hon svimmade av att se en blodig Saw. Fråga mig inte, jag vet fan inte. Tydligen blödde han från ögonen eller något, men visst hade han ögon när han dumpade av henne hos oss i patientrummet. Jag är fruktansvärt frustrerad och vill nog ingte annat än se att hon inte vaknade upp alls. Hur fan kan hon alltid ha rätt? Fray verkade dock rätt nöjd med läget ombord på Virtue så jag får väl hållas då. Som om jag har något val?

Hur länge hade de tänkt hålla mig här? Jag håller på att bli knäpp! Har försökt allt för att lirka mig ur remmarna som håller mig kvar vid sängen, men allt jag lyckats med är att få ont i handlederna. Och då och då kan jag lyssna till svaga mumlanden eller snarkar från de två män jag delar utrymmet med. Lika intressant som att se färg torka. Tur jag har datorn i alla fall, även om inte heller den ger mig så mycket. Kanske skulle jag börja skicka meddeladen till någon, men vem fan då? Och frågan är vad jag skulle skriva.

" Jag dör! Jag lovar! Ett enda dygn till och jag kommer göra något drastiskt."
Kan tänka mig vad det svaret skulle bli.
-"Skulle du kanske tänkt på innan du såg till att hamna i sjukhytten."

Se där. Jag håller redan på med att diskutera med mig själv.

/Beam 12008-05-04