Adanas dagbok

Möte Thif och Ronelle nere i skänkrumet. De gav mej mat och dryk. Behövdes för jag har knapt ätit på hela tiden. Svartöga glömer att meniskor behöver äta. Eler så bryr han sej ente. Lämnar knapt rumet. Ente värt besväret ock krogen kens så underlig. Kens lite betre nu däremot. Thif sov här så jag fik sova lite betre. Han gav sej av tidit ijen. Något e konstit med alven. Eler om det är jag sjelv. Är svårt att seja. Knapt jag kende ijen varken honom eller hene. Här luktar hemst myket parfym.