En alfahonas memorarer

Gud! Jag kysste Trigger! Det gjorde jag verkligen! Visst, han började, mitt på dygnet, vilket var första gången, men jag tog chansen i akt och skapade ett andra tillfälle. Ändå kostade det en hel del, inte minst min vänsterhand. Inte hans fel, inte mer än delvis i alla fall. Jag kom på honom och Red i korridoren och fick veta att Eclipse skickat de båda karlarna en rapport om det hopp som avslutade Magnets liv och nästa sprängde bort Stifles också, medan han glömt att skicka till mig.

Visst kan sådant hända, men det var jag som först och främst bett om rapporter. Något Fray och Stifle förvisso ignorerat till fullo, men att Eclipse skulle komma ihåg Trigger och Red men inte mig är faktiskt värre. Jag är alltså inte värd mer än så? Inet värd att läggas på minnet. Ändå fick jag raporten, men inte förrän efter att jag redan talat med Trigger och bekänt att det störde mig. Mycket riktigt, Trigger hade hälsat på och Eclipse hade kommit ihåg just vem som önskat dokumentet först.

Så ja, jag kanske överdrev när jag smällde till Trigger och började gräla på honom, men han är ju så förbannat trög! Speciellt när jag ändå sa åt honom att inte röra i saken. I vilket fall så höll jag verkligen på att förstöra det för oss igen, nu när jag fått känslan av att något bra kanske var på gång. Svalde därmed min stolthet genom att drämma handen i väggen. Smärta och endorfin gör underverk ibland, men det kostar också en hand. Men jag är rätt nöjd med vad jag fick som sagt. Nu måste vi ha kommit fram till att det är fred.

Och nästa gång, nästa gång ska jag våga vara först! Jag kan för fan inte hoppas på att den trögtänkta sentielen ska kunna tänk ut saker och ting. Det är han ju, bevisligen, fullkomligt okapabel till att göra.

/Beam 12008-05-26